Varför går vi till jobbet?

De flesta av oss har väl någon gång ställt oss den frågan. Om vi studerar forskning på området så ser vi att det finns väldigt många som ofta ställer sig frågan varför de går till jobbet. Underökningar visar också att endast 16 % av svenskarna är engagerade i sitt arbete* och att 30 % av alla svenskar vill byta arbete**. Varför är det så här?

Det beror på att det ofta finns skillnader mellan företagets drivkrafter och individens drivkrafter. I de flesta företag och organisationer finns en ekonomisk drivkraft. Den är enkel att förstå eftersom aktieägarna vill få en avkastning på satsat kapital. Det finns ett visst ekonomiskt resultat som skall nås, en budget som skall hållas. Människans drivkrafter är dock inte alltid lika okomplicerade och enkla att förstå, vi har ofta många andra drivkrafter än bara de ekonomiska. Dels för att vi alla är olika som individer, och dels för att våra individuella drivkrafter kan skifta över tid.

Vad är drivkrafter?
Vad är det som gör att människor bestämmer sig för att bestiga Mount Everest? Vad är det som gör att människor bestämmer sig för att arbeta som volontärer i fattiga länder? Drivkraft är det som ligger bakom våra handlingar på djupet, varför vi gör det vi gör. Drivkrafter är inre tankar, eller intryck utifrån, som påverkar vårt belöningssystem. Tankar och intryck som frigör signalsubstanser i olika delar av hjärnan. Tankar och intryck som får oss att känna positiva känslor som t ex. tillfredställelse, intresse eller glädje. Vi kan kalla detta för positiva drivkrafter. Men drivkrafter kan också vara negativa. Ibland gör vi saker för att vi vill undvika något. Undvika misslyckande, kritik eller något som hotar det vi har.

Varför är det viktigt att hitta sin drivkraft?
Att hitta sina positiva drivkrafter är viktigt av flera anledningar. Hjärnans förmåga att vara kreativ och lösningsfokuserad ökar när vi utför arbetsuppgifter som vi känner tillfredställelse, intresse eller glädje av. Positiva drivkrafter gör att vårt engagemang ökar, vi samarbetar bättre och presterar bättre när vi utför arbetsuppgifter som vi känner oss engagerade i. Det är också mycket viktigt att identifiera negativa drivkrafter, det vi gör under press eller för att vi måste. Negativa drivkrafter kan motivera oss till handling, men detta är inte drivkrafter som främjar våra prestationer i ett längre perspektiv. Press och upplevda hot begränsar vår kreativitet och förmåga att lösa problem. Vi presterar sämre när vi upplever press eller hot, på grund av att hjärnans exekutiva funktioner blir mindre aktiva.

Att analysera både sina positiva och negativa drivkrafter ger oss en större insikt i varför vi agerar som vi gör. Detta ger oss en stor möjlighet att förbättra vår förmåga att lösa problem, samarbeta och prestera.

Vi tillbringar en stor del av vår tid på arbetet. I genomsnitt arbetar vi 80 000 timmar under vårt yrkesverksamma liv. Är det då inte av yppersta vikt att vi hittar våra drivkrafter, så att vi kan fylla våra dagar med arbetsuppgifter som ger oss tillfredställelse och glädje?

Hur hittar man sin drivkraft?
Även om den mänskliga hjärnan med sina 100 miljarder nervkopplingar är oerhört komplicerad, behöver det inte vara komplicerat att finna sina egna drivkrafter på jobbet. Att hitta anledningarna till varför vi gör det vi gör eller varför vi inte gör det vi borde göra kan vända negativa drivkrafter till positiva. Du får hjälp att hitta dina positiva drivkrafter genom att ställa dig följande frågor:

Vilka arbetsuppgifter ger mig tillfredställelse och glädje?
Vad är det som gör att de ger mig tillfredställelse och glädje?
Vem gör jag dessa arbetsuppgifter för? (mig själv, kollegorna, chefen, kunden?)
Vad betyder det för dem?
Vad betyder det för mig själv?
Svaren på dessa frågor ger dig ett starkare ”varför” till det du gör och det du borde göra. Lycka till!

Magnus Johansson
*(Gallup 2013), **(Sifo 2012).